Vanliga frågor och svar

Nej, tack vare det väldigt gynnsamma läget, med mycket goda vindförhållanden, vattendjup under 30 meter och gynnsamma bottenförhållanden, och närhet till såväl hamnar för byggnation och drift som anslutning till elnätet på land, så kommer den planerade vindkraftparken att vara lönsam helt utan statligt stöd i någon form. Det system med elcertifikat som fram tills nu stöttat utbyggnaden av landbaserad vindkraft i Sverige avvecklas nu helt och den planerade vindparken kommer inte att få någon tilldelning av certifikat.

Svenska Kraftnät (SVK) har fått i uppdrag av regeringen att bygga ut transmissionsnätet (stamnätet) i sjöterritoriet för att kunna ansluta havsbaserade vindkraftparker – på samma sätt som man en gång byggde ut stamnätet till älvar i Norrland och kärnkraftverk i södra och mellersta Sverige. Kustvind anser att detta är en bra reform som underlättar en framtida storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft också längre ut i havet.

Kustvind är dock, tack vare det kustnära läget, inte beroende av detta och har hela tiden planerat för att själv bygga nätanslutningen på egen bekostnad. Detta förblir utgångspunkten för projektet. Om SVK beslutar sig för att bygga en anslutningspunkt i havet i eller i närheten av vårt projekt så kommer vi givetvis att överväga om det är mest gynnsamt att ansluta till denna, men det finns också stora fördelar med att själv stå för nätanslutningen. En är tidsaspekten; genom att själv kontrollera hela processen kan parken stå färdig tidigare. En annan är att det har fördelar vid kombination med vätgasproduktion.

Om det inte blåser alls levererar ett vindkraftverk givetvis inte någon el. Enskilda vindkraftverk och vindkraftparker kan ibland stå helt stilla på grund av brist på vind. Ute i havet, på 200 meters höjd, är detta dock mycket ovanligt, och havsbaserad vindkraft har därmed i allmänhet jämnare och högre elproduktion än vindkraft på land.

För elförsörjningen i landet är det viktigt att det finns tillräcklig överföringskapacitet mellan olika områden i landet och mellan Sverige och grannländerna, så att man kan jämna ut olikheter i produktion och konsumtion mellan olika områden. Det är extremt osannolikt att det inte skulle blåsa alls någonstans i Sverige eller grannländerna. Det är heller knappast aktuellt med 100 procent vindkraft i elsystemet.

Däremot kommer elproduktionen att variera mer med en större andel vindkraft i systemet. Men samtidigt skapar satsningen på vätgas i industrin, bland annat för att göra fossilfritt stål, stora möjligheter till flexibilitet genom att man kan producera vätgas när eltillgången är god och priset lågt, och dra ner på vätgasproduktionen när eltillgången är sämre och priset högre – eller till och med använda en liten del av vätgasen som reservkraft i gasturbiner.

Det finns fyra starka skäl till att satsa på havsbaserad vindkraft utanför den skånska Sydkusten:

1. Att bidra till att motverka den globala klimatkrisen som kräver en skyndsam omställning till fossilfri energiproduktion för att minska utsläppen av koldioxid
2. Att bidra till att bryta Europas beroende av rysk olja och gas och strypa flödet av pengar till Vladimir Putins krigskassa
3. Att bidra till att lösa den regionala elkrisen i Skåne som drabbar enskilda och företagare hårt genom skyhöga elpriser
4. Att ta vara på de stora möjligheter för näringslivet i regionen som den storskaliga utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i hela södra Östersjön innebär

Havsbaserad vindkraft spelar en nyckelroll för möjligheten att tackla alla de tre stora kriserna ovan – den globala klimatkrisen, den europeiska säkerhetskrisen och elkrisen i södra Sverige.

Utanför Sydkusten finns extremt goda förutsättningar för havsbaserad vindkraft, med starka vindar nära land och närhet till såväl efterfågan som nätanslutning och hamnar.

Det är en helt ny grön industrisektor – med investeringar på mer än 1000 miljarder kronor – som kommer att växa fram i Östersjön. Trelleborgs hamn har förutsättningar att etablera sig som en av få konkurrenskraftiga bashamnar för byggnation och drift av havsbaserad vindkraft, vilket skulle generera arbetstillfällen, affärsmöjligheter och intäkter för företag i hela regionen.

Vladimir Putins anfallskrig mot Ukraina bekostas till stor del genom inkomster från rysk export av olja och gas, och EU-länderna tillhör de största köparna. EU-länderna importerar årligen gas och olja från Ryssland för mer än 1000 miljarder kronor – 3 miljarder om dagen!

Nästan 40 % av den fossilgas EU-länderna använder importeras från Ryssland, och flera europeiska länder är beroende av fortsatt import både för sin elförsörjning och för uppvärmning av bostäder.

Att bryta detta beroende står nu högt på EU:s dagordning, och land efter land deklarerar att man ökar tempot i omställningen till fossilfri energi: 

”Putins krig i Ukraina visar hur akut det är att skynda på vår omställning till ren energi”, menar EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans

Sambandet är enkelt och tydligt:

El producerad med naturgas är idag den dyraste i det europeiska elsystemet, och därmed den produktion som i första hand dras ner om tillgången på annan el ökar. Varje TWh extra förnybar energi som vi kan tillföra innebär därför att gasflödet från Ryssland till Europa – och penningflödet i motsatt riktning – minskar i motsvarande grad.

Ett tillskott på 2 TWh per år – vilket är vad vindparken utanför Sydkusten beräknas ge – skulle kunna ersätta 1 procent av den el som idag produceras med rysk gas i EU.

Det kan man och det bör man. Men inte i stället utan också. Behovet av utökad kapacitet för ren elproduktion i södra Sverige är så stort att varje vindkraftverk som byggs gör nytta, genom att tränga ut rysk gas ur det europeiska elsystemet, minska utsläppen av klimatpåverkande koldioxid till atmosfären och pressa elpriset.

Eftersom avstånd till land och vattendjup har väldigt stor betydelse för såväl kostnader för nätanslutning och fundament som för driftskostnader, så kan utbyggnaden av havsbaserad vindkraft genomföras snabbare och till en lägre kostnad för elkonsumenterna om man tar tillvara de ekonomiskt mest gynnsamma placeringarna nära kusten.

Läget nära en lokal hamn innebär också större möjligheter för kommuner och lokalsamhället att ta tillvara möjligheter till lokal ekonomisk nytta i form av arbetstillfällen och affärsmöjligheter för det lokala näringslivet.

All vindkraft kommer att synas. Det går inte att göra stora investeringar i energiproduktion som ”inte syns”. Den nya fossilfria energin som måste byggas kommer att synas.

Kustvinds vindkraftpark handlar om en miljöinvestering på cirka 13 miljarder kronor. Vi ser framför oss jobb, nya företag, regional utveckling, utbildning och forskning, möjliga insatser mot tex stranderosion och andra lokala satsningar. Man kan tex peka på:

• Lyft för Trelleborgs hamn. Hamnen är Skandinaviens största RoRo-hamn och är i stark utveckling. Den är en av EUs 83 hamnar i ett stomnätverk för strategiskt viktiga hamnar. Hamnen skulle kunna bli en av några få bashamnar för vindkraft i södra Östersjön. Nu växer en helt ny näring fram i regionen som kommer att skapa massor av jobb och ekonomisk utveckling. Här har Trelleborgs hamn en stor möjlighet till ett verkligt lyft.
• Vätgasproduktion ihop med vindkraft är en mycket bra kombination. Med vätgas kan man lagra energi från de dagar det blåser mycket, energi som sedan kan användas de dagar då vinden är svag. På en lång rad områden pekas vätgas ut som en viktig energikälla i framtiden. Sverige, EU och många länder har tagit fram särskilda strategier. Industrier som stål och cement satsar på vätgas. Framtida fartyg kommer drivas av vätgas. Det är forskningsintensivt, modernt och innebär en möjlighet till utveckling i regionen.
• Forskning vid högskolorna. Havsbaserad vindkraft är i stark expansion såväl ekonomiskt som teknologiskt. Tekniken förbättras år från år. Det är en forskningsintensiv bransch som omfattar många olika discipliner. Flera universitet och högskolor bedriver forskning inom ett flertal ämnesområden kopplat till vindkraft både till havs och på land. Forskningen har stor bred och omfattar bland annat teknisk utveckling, driftlösningar, miljöpåverkan, acceptans och maktfrågor. En vindkraftpark kan generera många olika samverkansprojekt med berörda akademier som tex RISE, Lunds tekniska högskola, Malmö Universitet, VindEL, Chalmers och KTH.

El från landbaserad vindkraft blir idag billigast vid nyanläggningar. Organisationen IEA (International Energy Agency) skriver i rapporten “Net Zero by 2050” (maj 2021) om priserna på el från nyproducerade källor. De ser ut så här:

• Landbaserad vind, 55 dollar/MWh
• Solenergi, 55
• Havsbaserad vind, 75
• Kärnkraft, 150

IEA gör också en prognos till 2030. Då räknar man med att priset för en MWh kärnkraft kommer att vara 120 dollar. Samtidigt som priset på havsbaserad vindkraft kommer ligga på 40 dollar, och den landbaserade på 45. Kärnkraften beräknas av IEA alltså att kosta tre gånger så mycket som havsbaserad vindkraft.

Ett mer konkret exempel är att elen från de nybyggda kärnkraftverken i Finland (Olkiluoto) och Frankrike (Flamanville) kostar runt 115 öre/kwh. Kustvinds vindkraftverk kommer att producera el till en kostnad på cirka 50 öre per KWh.

En vindkraftpark har idag en livslängd på cirka 30 år. Därefter monteras den ned. Ett vindkraftverk kan återvinnas till 85–90 procent. Fundamentet, tornet, växellådan och generatorn är återvinningsbara och tas om hand. Det största problemet har varit att ta hand om turbinbladen. Men ny teknik gör det idag möjligt att återvinna även dessa. De återvinns helt eller delvis genom cementbearbetning eller kemisk finfördelning av glasfibermaterial som sedan används i nya produkter.

Det finns inget som tyder på att folk inte skulle besöka Skånes stränder, kultur, städer och campingplatser på grund av att det står vindkraftverk ute till havs.

I rapporten “Vindkraft och turism”, utgiven 2018 av Västra Götalandsregionen (det län med flest vindkraftverk) konstateras:

“Det går inte att vare sig på regionnivå, delregionnivå eller på kommunnivå se att utbyggnaden av vindkraften skulle hämmat turismen”.

Vätgas kommer att spela stor roll i Europas energiomställning. Tillgången på miljövänlig vätgas väntas öka tack vare att den kan framställas med hjälp av överskottsel från vind och sol, och därmed också lösa ett stort energilagringsproblem. 

Vätgas kan ersätta fossila bränslen där batterier inte är ett realistiskt alternativ, till exempel i tunga transporter, flyg och sjöfart. Samt för industriella processer, där det är svårt att byta från fossila bränslen till el, till exempel vid framställning av stål och cement.

Tyskland satsar nu nio miljarder euro på förnybar vätgas som ett led i landets energiomvandling. Den svenska regeringen jobbar med en vätgasstrategi som syftar till att öka den inhemska produktionen och ta tillvara vätgasens möjligheter för energilagring, gröna transporter och fossilfri stålproduktion.

Lokalt kan vätgas bidra till fjärrvärmesystem, uppvärmning av växthus, fiskodlingar mfl värmekrävande verksamheter.

Vätgas och havsbaserad vindkraft kompletterar varandra mycket bra. När det blåser mycket kan energi lagras i form av vätgas, som kan användas när det blåser mindre.

Det är svårt att säga exakt eftersom elpriset hela tiden varierar beroende på tillgång och efterfrågan, och den tillgängliga överföringskapaciteten mellan olika prisområden och till våra grannländer. Men det har gjorts några studier.

I februari 2022 publicerade till forskningsinstitutet Energiforsk en studie av hur elpriserna påverkats av en större elproduktion i södra Sverige under hösten 2021, en period med mycket höga elpriser i Sydsverige. Man studerade två hypotetiska scenarier, varav ett med ytterligare kärnkraftsproduktion motsvarande de båda avställda reaktorerna Ringhals 1 och 2 i drift (samt ökad överföringskapacitet mellan prisområdena i Sverige), och det andra med en eller flera havsbaserade vindparker med sammanlagt 3500 MW installerad effekt i södra Sverige.

Resultatet visade att elpriset i prisområde SE3 och SE4 skulle ha varit 30–45 procent lägre med de båda avställda Ringhalsreaktorerna i drift, och 35–50 procent lägre med 3500 MW havsbaserad vindkraft i drift i södra Sverige.

Det genomsnittliga priset i södra Sverige, prisområde SE4, under 2021 var 82 öre per kWh. Med moms innebär det ca 1 krona per kWh för konsumenterna. 35–50 procent lägre pris innebär alltså 35–50 öre per kWh. För en eluppvärmd villa med en förbrukning på 20 000 kWh per år innebär det en sänkt elkostnad på 7 000 till 10 000 kronor per år.

Den vindpark som Kustvind planerar utanför Sydkusten är på 500 MW, och skulle alltså kunna svara för en sjundedel av det tillskott av havsbaserad vindkraft som exemplet bygger på.

Detta är en fråga som utreds mycket noggrant i tillståndsprocessen. En vindkraftsprojektör måste genomföra mycket detaljerade studier av möjlig påverkan på fågelliv, marina däggdjur, fladdermöss, fiskar, havsbotten med mera, och trovärdigt visa i en miljökonsekvensbeskrivning att en vindkraftsanläggning inte innebär en menlig påverkan.

I många fall måste man även vidta skyddsåtgärder, t ex avstå från aktiviteter i havet under perioder då tumlare riskerar att störas av ljud, eller installera teknisk utrustning som stänger av vindkraftverken då det finns risk för att fåglar eller fladdermöss kan kollidera med dem

Fiskbestånden förefaller gynnas av nya ”rev” av de fundament som vindkraftverken står på. Det måste påpekas att tex kolkraftverkens utsläpp, eller trafiken, orsaker mångfalt större antal döda djur än vindkraftverk till havs. Tamkatter är det största hotet mot småfåglar.

Kustvind har genomfört flera olika inventeringar och undersökningar vad gäller fåglar, fladdermöss, tumlare och buller.

Vindkraft är ett miljövänligt sätt att producera el.

Kustvind har för avsikt att delar den ekonomiska avkastningen från vindkraftsproduktionen ska komma lokalsamhället till gagn. Vindparken skapar arbetstillfällen och affärsmöjligheter för lokalt näringsliv såväl under byggnation som drift. I driftsfasen handlar det om ett 60-tal direkta och indirekta arbetstillfällen, bland annat genom etablering av en lokal servicehamn med fartyg och personal.

Men Kustvind vill även att en del av intäkterna från den framtida vindkraftparken kanaliseras till lokal utveckling genom samarbete med en lokalt styrd fond eller stiftelse som skulle kunna ägas gemensamt av kommun, näringsliv och föreningsliv.

Vi har förklarat oss villiga att avsätta en substantiell summa – upp till 10 miljoner kronor om året – till en sådan fond för miljö, strandskydd, kultur eller näringslivsutveckling.

Idag är vindkraften en snabbt växande grön energikälla i hela världen. Vissa dagar producerar vindkraften i Sverige mest el av alla energikällor. Under några dagar januari 2022 producerade vindkraften mer el än kärnkraften i Sverige. På en dag slogs ett historiskt rekord i elproduktion från vindkraft: 219 GWh.

En stor vindkraftpark till havs kan producera lika mycket el som ett kärnkraftverk. 

Energimyndigheten förutsäger att vindkraften till 2045 kan stå för mer än hälften av Sveriges elproduktion. 

EU har målsättningen att vara klimatneutralt 2050. EU-kommissionen har i sin strategi för havsbaserad energi presenterat behovet av en omfattande utbyggnad av havsbaserad vindkraft, inklusive Östersjön. Målet är att den havsbaserade vindkraften i EU ska växa till ca 240 TWh/år 2030 och omkring 1 200 TWh/år 2050. Det är en massiv förändring av sektorns storlek på bara 30 år. De investeringar som krävs beräknas uppgå till 800 miljarder euro. Nästan en tredjedel av denna energiproduktion förväntas komma från etableringar i Östersjön.

För att nå målen behöver goda lägen för havsbaserad vindkraft tillvaratas runt om i EU – inte minst i Sverige, som har några av de bästa lägena för vindkraft till havs i Europa. Ett av dessa är vårt område utanför Skurup och Trelleborg, vilket av Energimyndigheten pekats ut som “riksintresse för vindbruk”.

Förutom grön el ger en sådan jättesatsning spinn-off effekter i form av nya jobb, företagande, forskning och utbildning i en helt ny sektor.

Hittills har den största utbyggnaden av havsbaserad vindkraft skett i Nordsjön, men den börjar även ta fart i Östersjön. Länder som Polen, Danmark, Tyskland och Litauen har ambitiösa planer. I september 2020 undertecknades en ny politisk deklaration mellan Sverige, Finland, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Tyskland, Polen och EU-kommissionen, som kommer att ligga till grunden för ett utökat samarbete om havbaserad vindkraft i Östersjön.

Bara Kustvinds planerade vindkraftpark, med 25-33 vindkraftverk, skulle producera tillräckligt med el för att försörja samtliga kommuner längs den skånska sydkusten – från Vellinge till Simrishamn, och dessutom Svedala, Sjöbo och Tomelilla – med all el man behöver.

Vi har kollat prisutvecklingen i Falsterbo-Skanör invid Lillgrund Vindkraftspark. Där har prisutvecklingen på villor inte varit sämre än i hela landet eller än i övriga Skåne. Priserna på villor i området har fördubblats på 10 år från 2010-2020.

När Lillgrund vindkraftpark togs i drift år 2007 planade priserna ut i några år. Men denna inbromsning av priserna ägde rum i de flesta kommuner på grund av den ekonomiska utvecklingen i Sverige och världen. Detta skedde tex i Malmö, Lund, Trelleborg, Helsingborg och Ystad. Från 2012 har villapriserna i Skanör med Falsterbo ökat varje år. I Vellinge kommun steg villapriserna med 13,1% senaste året (2020). I hela riket var det + 12,8%, och i hela Skåne var prisökningen +13,0%.

På sikt kan en ny generation små kärnkraftverk bli intressanta. Vindkraft utesluter inte kärnkraft. Pågående teknikutveckling kan på längre sikt öppna för en ny typ av kärnkraft i form av små modulära reaktorer. Det finns alltjämt tekniska och ekonomiska frågetecken.

Men någon NY kärnkraft i stor omfattning kan knappast bidra förrän om 15-20 år.

Dessutom reser kärnkraften frågor som måste besvaras: Var ska uranet brytas, varifrån ska kärnbränslet hämtas, hur ser ekonomin och säkerheten ut?

Men många ställer frågan: Kan det inte vara smart att ha kärnkraft som reserv att ta av när det behövs? Jo, det kan det vara. Och så är det idag när vind-, vatten- och kärnkraft kompletterar varandra i den svenska el-mixen.

Det blir fel att ställa energislagen mot varandra. Vi behöver mer av de flesta fossilfria och förnyelsebara energislagen.

En vindkraftpark har idag en livslängd på cirka 30 år. Därefter monteras den ned. Ett vindkraftverk kan återvinnas till 85–90 procent. Fundamentet, tornet, växellådan och generatorn är återvinningsbara och tas om hand. Det största problemet har varit att ta hand om turbinbladen. Men ny teknik gör det idag möjligt att återvinna även dessa. De återvinns helt eller delvis genom cementbearbetning eller kemisk finfördelning av glasfibermaterial som sedan används i nya produkter. 

Svenska vindkraftsprojekt stoppas oftast av kommuner genom det kommunala vetot. När det gäller havsbaserad vindkraft är det främst Försvarsmakten som sätter stopp. Många är kritiska mot detta.

Försvaret påstår att vindkraft till havs “i vissa fall har en negativ inverkan på vår förmåga att försvara Sverige”. Punkt. Beslutsunderlagen redovisas aldrig.

Regeringen har försökt påverka. I två regleringsbrev har Försvarsmakten fått i uppdrag att förbättra dialogen med vindkraftsprojektörer och ta lärdom av andra länder där utbyggnaden till havs fungerat bra.

I oktober 2020 undertecknade regeringen en politisk deklaration med EU-kommissionen och EU:s övriga strandstater om utökad havsbaserad vindkraft i Östersjön. Även Havs- och vattenmyndigheten menar att regeringen borde agera. Staten skulle tex kunna peka ut vissa områden i ekonomisk zoon för havsbaserad vindkraft. 

“Försvaret kan inte bara sätta sig på bakhasorna och säga nej… man behöver ha en mer proaktiv attityd och hjälpa Sverige att förverkliga de politiska ambitioner som finns på energiområdet” sade förre moderata försvarsministern Mikael Odenberg i SVT i december 2021.

Han blev intervjuad mot bakgrund av en artikel han skrev tillsammans med Anders Grenstad, före detta marinchef, på DN-debatt. Dom skriver att på 5–10 års sikt är det havsbaserad vindkraft som har störst potential, men dom konstaterar att det största hindret “utgörs nämligen av Försvarsmakten. Med hänvisning till riksintressen för totalförsvarets militära del säger försvaret rutinmässigt nej till alla planer på havsbaserad vindkraft… När det gäller havsbaserad vindkraft stoppar Försvarsmakten alltså snarare 100 procent”.

Mikael Odenberg och Anders Grenstad efterlyser förändring; “Det behöver etableras en ordning där Försvarsmakten inte regelmässigt säger nej, utan i stället utgår ifrån att energipolitiken ska kunna förverkligas och havsvindkraften byggas”.

Vi kan i dagens Europa konstatera att det finns starka säkerhetspolitiska argument för att bygga ut havsbaserad vindkraft i stor omfattning. Energipolitik har blivit säkerhetspolitik. När försvarsmakten sätter stopp för havsbaserad vindkraft medverkar de till att försämra det säkerhetspolitiska läget i hela Europa (genom att försvåra utfasningen av rysk gas och olja). Varje vindkraftverk som byggs bidrar till att minska pengaflödet till den ryska militären.