Svenskt Näringsliv kräver högre tempo för vindkraften

Regeringen måste öka tempot för att underlätta för utbyggnaden av vindkraften både till lands och till havs. Svenskt Näringsliv kommer med en lång lista på krav som ska leda till snabbare tillståndsprocesser för vindkraften.
– Klimatet väntar inte, säger Svensk Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

DN 28 mars 2023

I rapporten, Startprogram för mer vindkraft, trycker Svenskt Näringsliv på att Sverige behöver all fossilfri kraftproduktion som det går att få och att vattenkraft, vindkraft och kärnkraft är de tre ben utbyggnaden måste stå på.

Och organisationen ser läget som kritiskt redan denna vår. Regeringen måste skynda på med att tillsätta de utredningar som behövs.

– Nu finns det en hyggligt bred uppslutning kring behovet av väsentligt mer fossilfri el av alla kraftslag. Men det är en sak vi saknar och det är tempo, säger Jacke.

Listan på krav som ställs på regeringen – och för delen även kommuner och myndigheter – är lång och sträcker sig från att Miljöbalken skrivs om till att kommuner och länsstyrelser behöver få statligt planeringsstöd för utbyggnad av lokal kraftproduktion.

Men det genomgående temat är att processerna för att få ett tillstånd att bygga vindkraft måste kortas. I dag tar det 10–12 år från en första ansökan till en färdig vindkraftpark.

– Det finns i grunden ingen anledning varför tillståndstider i våra grannländer, Danmark och Finland, är hälften så långa som i Sverige. Vi har ju exakt samma EU-lagstiftning att hantera, säger Jacke.

Varför ledtiderna är så långa i Sverige har inte Jacke något svar på. Men det är sammanlagt 17 olika myndigheter som kan bli inblandade i tillståndsgivningen, beroende på var ett vindkraftverk ska placeras.

Och de måste ha ”en gemensam målbild”, menar Jacke. Därför kräver också Svenskt Näringsliv att i myndigheternas regleringsbrev – deras instruktioner från regeringen – ska behovet av elektrifieringen av ekonomin betonas och att förkorta tillståndsprocesserna.

Han påpekar att Sverige har ett starkt utgångsläge jämfört med många andra länder då en så stor del av kraftproduktionen redan är fossilfri. Men det betyder inte att det inte är bråttom med att få mer vindkraft.

– Vi kommer inte att ha kvar den positionen om vi inte ökar signifikant hastigheten i våra tillståndsprocesser, säger Jacke.

I rapporten argumenteras det för att Miljöbalken behöver skrivas om och det ska ske skyndsamt – ett ord som för övrigt återkommer ständigt i texten.

Men är det rimligt att anta att en så omfattande lagtext kan skrivas om, gå igenom hela lagstiftningsprocessen och träda i kraft redan den 1 januari 2026?

– Det är en nödvändig målsättning om vi ska hänga med i utvecklingen. Vi står inför en stor, stor utmaning och den kommer att kräva extraordinära åtgärder, svarar Jacke.

Svenskt Näringsliv vill också att när vindkraftverken i de befintliga parkerna behöver bytas ut så ska de inte behöva söka nya tillstånd.

– Det finns ju en enorm fördel att när vi byter ut dem så får vi kanske dubbelt så stor effekt på de nya vindkraftverken – eller mer än så, säger Jacke.

En annan käpphäst för organisationen är det kommunala vetot. En kommun kan stoppa ett bygge sent i processen, Jacke vill att de ska säga ja eller nej tidigt.

– De ska säga ja eller nej innan tillståndsprocesserna drar i gång. Och sedan får lagt kort ligga.

– Annars minskar investeringsviljan för du löper en stor risk att det kommunala vetot ska träda i kraft vid en senare tidpunkt, säger han.

Det är tydligt att vindkraft har blivit mindre populärt hos kommunala beslutsfattare. År 2018 stoppades 18 procent av ansökningarna – 2021 var det 78 procent som stoppades.

– Det är en av de viktigaste frågorna för politiken att öka acceptansen för ny elproduktion. Det måste finnas incitament för lokalsamhället att släppa fram vindkraften och känna nyttan av det.