Q&A Havsbaserad vindkraft utanför Sydkusten

Södra Sverige har stort behov av ökad lokal elproduktion och havsbaserad vindkraft är det kraftslag som har störst potential att snabbt tillföra stora volymer el i södra Sverige.

Skåne har idag ett stort underskott på egen elproduktion i förhållande till efterfrågan och är därför beroende av överföring från andra delar av landet. Osäker tillgång till el och höga priser påverkar i sin tur företagens vilja att investera i regionen, vilket kan bromsa både tillväxt och klimatomställning. Så här beskriver Region Skåne situationen:

”Skånes elförsörjning är otillräcklig och den regionala elproduktionen är låg i förhållande till elanvändningen. Detta är en av orsakerna till högre elpriser i södra Sverige jämfört med övriga Sverige, vilket påverkar det skånska näringslivets konkurrenskraft och den regionala utvecklingen.”

Skånes effektkommission har framhållit att graden av egen elförsörjning i regionen måste öka och ny elproduktion tillkomma i närtid för att möta efterfrågan från industri, transporter och samhälle.  Kommissionen pekar ut vindkraft som det energislag som på kort sikt har störst potential att öka elproduktionen i Skåne, och lyfter havsbaserad vindkraft som en viktig del av lösningen för att nå målet om ökad självförsörjning.

Havsbaserad och landbaserad vindkraft kompletterar varandra. Båda behövs och i södra Sverige finns flera fördelar med vindkraft till havs.

För det första är vindförhållandena till havs generellt starkare och jämnare än på land, vilket ger större och mer stabil elproduktion. Till havs kan man dessutom använda större turbiner, vilket gör att det behövs betydligt färre vindkraftverk för att producera samma mängd el jämfört med på land.

För det andra är utrymmet för storskalig landbaserad vindkraft i södra Sverige begränsat på grund av konkurrens med bostäder, infrastruktur och andra markintressen. Havsbaserad vindkraft ger möjlighet att tillföra stora mängder el där behovet är som störst, utan att ta stora markytor i anspråk.

Området utanför Sydkusten har unikt goda förutsättningar för havsbaserad vindkraft med starka vindar och låga kostnader för byggnation och drift, vilket gör att kostnaden per kilowattimme (kWh) producerad el blir låg.

• Vindläge: Mycket bra vind nära land – över 9 m/s i genomsnitt på 100 m höjd – innebär att varje turbin genererar väsentligt mer el än i sämre vindlägen.
• Vattendjup: Relativt grunt vatten (25-30 meter) och bra botten sänker kostnaden för fundament.
• Avstånd till land: Närhet till anslutningsmöjligheter på land sänker kostnaden för nätanslutning väsentligt.
• Avstånd till lämplig hamn: Närhet till Trelleborgs hamns sänker kostnaden för installation och drift, och ger möjlighet för fast servicepersonal att bo i närområdet
• Närhet till efterfrågan: Elen levereras till prisområde SE04, med högst elpriser och störst behov av ny elproduktion

Sammantaget innebär detta låga kostnader för byggnation och drift, och samtidigt hög produktion och stor efterfrågan på elen som levereras.

Konsultbolaget Sweco gjorde 2025 på uppdrag av regeringens havsvindutredning en värdering av de ekonomiska förutsättningarna för havsbaserad vindkraft i olika havsområden runt Sverige. Havsområdet utanför Sydkusten visade sig i analysen vara ett av de områden som hade bäst ekonomiska förutsättningar för havsbaserad vindkraft i hela landet.

Genom att bygga där förutsättningarna är som bäst minskar samhällets kostnader för att bygga ut elproduktionen i den omfattning som behövs. De gynnsamma förhållandena vid Sydkusten gör att den planerade vindkraftparken är ett av få projekt som i dagsläget kan förverkligas med lönsamhet helt utan statliga stöd.

Att i första hand bygga vindkraft på de platser som har bäst förutsättningar minskar också den samlade miljöpåverkan, eftersom det då behövs färre turbiner och mindre yta för att producera samma mängd energi.

Det kan man och det bör man. Men inte i stället utan också. Behovet av utökad kapacitet för ren elproduktion i södra Sverige är så stort att varje vindkraftverk som byggs gör nytta, genom att minska beroendet av fossila bränslen i Europa, minska utsläppen av klimatpåverkande koldioxid till atmosfären och pressa elpriset.

Eftersom avstånd till land och vattendjup har väldigt stor betydelse för såväl kostnader för nätanslutning och fundament som för driftskostnader, så kan utbyggnaden av havsbaserad vindkraft genomföras snabbare och till en lägre kostnad för elkonsumenterna om man tar tillvara de ekonomiskt mest gynnsamma placeringarna nära kusten. Den gynnsamma placeringen gör att den planerade vindkraftparken utanför Sydkusten är en av få projekt som går att förverkliga i dag med lönsamhet till helt marknadsmässiga villkor utan statliga stöd.  

Läget nära en lokal hamn innebär också större möjligheter för kommuner och lokalsamhället att ta tillvara möjligheter till lokal ekonomisk nytta i form av arbetstillfällen och affärsmöjligheter för det lokala näringslivet.

Den beräknade produktionen från de planerade 25–33 vindkraftverken uppgår till drygt 2 terawattimmar (TWh), eller 2 miljarder kWh, per år. Det motsvarar hela dagens elanvändning i 8 kommuner i södra Skåne, från Vellinge i väster till Simrishamn i öster.

Man kan också säga att det täcker behovet för 130 000 eluppvärmda villor, eller till att driva samtliga 700 000 personbilar i Skåne helt på el.

Elproduktionen i Skåne uppgår idag till cirka 3 TWh per år, medan elanvändningen uppgår till 13 TWh. Det finns alltså ett stort underskott på lokal elproduktion i regionen. Den planerade vindkraftparken skulle täcka ungefär en femtedel av underskottet.

Havsbaserad vindkraft i södra Sverige ökar energisäkerheten genom att tillföra stor mängd lokalproducerad el där behovet är som störst. Det minskar sårbarheten och tränger undan olja och gas som gör Europa beroende av import från Ryssland och politiskt instabila regioner.

Se Säkerhet.

Ja, en vindkraftpark gör stor nytta för klimatet. När ny, fossilfri elproduktion tillkommer i elsystemet skapar det utrymme för elektrifiering av industrier och trafik i Sverige, och överskottet exporteras till övriga Europa där elen tränger undan fossil el från gas-, och kolkraftverk.

Havsbaserad vindkraft genererar el med minimal klimatpåverkan. Utsläppen av koldioxid under hela livstiden – tillverkning, byggnation och drift – uppgår i snitt till ca 10–15 g per kilowattimme (kWh). Det är bland de lägsta nivåerna av alla energislag.

2 TWh ren, ny el från vindkraft minskar utsläppen av koldioxid med cirka 1 miljon ton, vilket är mer än dubbelt så mycket som de totala utsläppen från det svenska inrikesflyget.

Se Klimatnytta.

Om det inte blåser alls levererar ett vindkraftverk givetvis inte någon el. Enskilda vindkraftverk och vindkraftparker kan ibland stå helt stilla på grund av brist på vind. Ute i havet, på 200 meters höjd, är detta dock mycket ovanligt och havsbaserad vindkraft har därmed i allmänhet jämnare och högre elproduktion än vindkraft på land.

För elförsörjningen i landet är det viktigt att det finns tillräcklig överföringskapacitet mellan olika områden i landet och mellan Sverige och grannländerna så att man kan jämna ut olikheter i produktion och konsumtion mellan olika områden. Det är extremt osannolikt att det inte skulle blåsa alls någonstans i Sverige eller grannländerna. Det är heller knappast aktuellt med 100 procent vindkraft i elsystemet.

Däremot kommer elproduktionen att variera mer med en större andel vind- och solkraft i systemet. Men samtidigt skapar satsningen på vätgas i industrin, bland annat för att göra fossilfritt stål, stora möjligheter till flexibilitet genom att man kan producera vätgas när eltillgången är god och priset lågt, och dra ner på vätgasproduktionen när eltillgången är sämre och priset högre – eller till och med använda en liten del av vätgasen som reservkraft i gasturbiner.

Det satsas också mycket på batteriparker som lagrar el när det finns överskott (t ex för att det blåser mycket) och levererar el till nätet när efterfrågan är större än produktionen. Med en större andel vind- och solel i elsystemet blir sådana lösningar viktigare.

Ja, all ny elproduktion som tillkommer i systemet bidrar till att sänka elpriserna. Priset bestäms av tillgång och efterfrågan, och när tillgången ökar blir priset lägre.

Eftersom priset på el på den nordiska elbörsen hela tiden varierar går det inte att säga exakt hur mycket lägre priset skulle bli. Forskningsinstitutet Energiforsk gjorde 2022 en studie av hur elpriserna under den extrema hösten 2021 skulle ha påverkats av mer lokal elproduktion i södra Sverige – kärnkraft eller havsbaserad vindkraft. Slutsatsen var att genomsnittspriset i prisområde SE4 hade kunnat vara cirka 35–50 procent lägre om ytterligare 3 500 MW havsbaserad vindkraft funnits i prisområdet.

Den planerade vindkraftparken utanför Sydkusten motsvarar 1/7 av detta.

En kustnära vindkraftpark med närhet till en lokal hamn som kan användas för installation och drift genererar ekonomisk nytta för lokalsamhället på flera sätt: 

1. Den skapar intäkter och arbetstillfällen i hamnen och hos lokala leverantörer under byggfasen. Baserat på erfarenheter från andra liknande projekt kan en havsbaserad vindkraftpark på 500 MW, generera cirka 700–1 500 regionala årsarbeten under utvecklings- och byggfasen och omkring 50–100 långsiktiga jobb under 30 års drift, om en lokal hamn används som bas för installation och service.

   Investeringen beräknas uppgå till cirka 15 miljarder kronor, och baserat på erfarenheter från andra projekt kan 10-20 procent av dessa förväntas gå till lokala och regionala leverantörer, beroende på hur stor del av arbetet som kan utgå ifrån en lokal hamn och hur väl förberett det lokala näringslivet är på att leverera de tjänster som efterfrågas.

   I driftsfasen uppgår kostnaden till 4-500 miljoner per år, varav merparten spenderas lokalt.

2. Kommunen får intäkter genom att pengar från fastighetsskatten från vindkraft fördelas mellan de kommuner där vindkraftverken ligger. Den planerade parken beräknas generera cirka 30 miljoner om året i fastighetsskatt. Exakt hur fördelningen av de pengar som staten får in via fastighetsskatten kommer att ske är ännu inte klart, men minst 10 miljoner kronor om året kommer att gå till de berörda kommunerna.
3. En viss andel av intäkterna från vindkraftparken avsätts till en lokal fond som kan användas för att finansiera kust- och miljöskyddsåtgärder och lokal kultur. Om 1% av parkens bruttointäkter går till den lokala fonden, skulle det med dagens elpriser motsvara ungefär 10 miljoner kronor om året.
4. En kraftig förstärkning av eltillförseln i regionen skapar förutsättningar för etablering av nya industrier, exempelvis vätgasproduktion eller livsmedelsförädling, vilket i sin tur genererar nya jobb, skatteintäkter för kommunen och intäkter för det lokala näringslivet.

Genom satsningen får de berörda kommunerna en nyckelroll för energiförsörjningen i Skåne, och möjlighet att etablera ett energikluster med företag och utbildningar med fokus på olika aspekter av förnybar energiproduktion.